Kl 16 rings ett telefonsamtal från hälsö till kärra.
Jag: jag mår skit
Mamma: jag kommer
En timme senare sätter hon nyckeln i dörren med alla tänkbara förnödenheter. Sängen bäddas rent. Cola, vatten, alvedon och kräkhink serveras och Julia får äntligen komma upp ur sjuksängen. Själv kan jag ägna mig fullt ut åt det enda som funkar: att ligga helt stilla.
Så här några timmar senare är vätskebalansen hyfsat återställd och jag har till och med fått i mig en rostmacka.
Älskade mamma, hur skulle jag ha klarat dagen utan dig?
Nu är mamma på väg till färjan och David på väg därifrån. Själv har jag väl inte varit en fullt lika god mamma idag, men det ska kompenseras med råge.
Nu håller vi tummarna för att mamma inte blir sjuk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar