Tänk dig att du är en pizzadeg som ligger inknödd i en sån där papprulle i kyldisken på Ica och bara väntar på att nån ska köpa hem dig och vrida upp rullen så att det säger poff, och hela degen väller ut.
Håll kvar den känslan.
Tänk dig sedan att du stressar från jobbet, inhalerar en middag, plockar upp bror och farfar och beger dig till derby på Ullevi. Tänk sig att din mage tenderar att mångdubbla sin storlek under dessa förutsättningar. Tänk dig vidare att det är rätt kallt, och att du inte hittade några långkallingar i brådrasket, så du istället har dragit på dig ett par tjocka strumpbyxor under jeansen. Tänk dig att strumpbyxorna råkar gå en bit över naveln och är av modell "håll in".
Plocka nu tillbaka känslan av att vara en pizzadeg så börjar du kanske förstå hur det kändes när jag äntligen fick av mig strumpbyxorna.
För er som inte köper färdig pizzadeg i kyldisken går det nästan lika bra att tänka sig känslan av att ta av sig ett par pjäxor efter en dag i skidbacken, om man samtidigt tänker sig att fötterna stukats och svullnat till mångdubbel storlek under dagen.
Min mage gillar inte inhållande strumpbyxor. Hoppas jag kommer ihåg att aldrig nånsin mer köpa inhållande strumpbyxor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar